4 maj 2013

Hej igen!

Oj vad det händer saker i mitt liv just nu. Jag har börjat arbetsträna och försöker komma tillbaka i arbetslivet, jag tar en dag i taget. Jag arbetstränar mån, ons, fre 8-10, jag har enbart administrativa arbetsuppgifter och ingen patientkontakt. Det känns skönt att börja lugnt och i min takt, har nog redan sagt det men jag har en super bra handläggare på försäkringskassan. Jag vet att det inte är alla som har en så bra kontakt med försäkringskassan utan får strida för sina rättigheter.

Jag har börjat skriva på mitt brev till hemsjukhuset där jag berättar min upplevelse av vården jag fått. Det är än så länge tre sidor långt. Det känns skönt att ha fått skriva av sig allt, nu ska jag bara skicka dem till ansvarig chef. En dag så ska jag skriva en anmälan men just nu så lever jag bara mitt liv och njuter av att faktiskt leva och få vara tillsammans med min dotter, make och hund. Tänk att man behöver vara med om något allvarligt för att man ska ta vara på sitt liv. Jag tycker ändå att jag inte tog något för givet innan jag blev sjuk.

Bara tänk att jag och min fantastiska dotter fick chansen att så frön i år, nu har de börjat komma upp ur jorden och jag bara älskar att se henne spraya dem med vatten. Jag är så lycklig att jag fick uppleva min dotters första kosläpp, den blicken och hennes exalterade rop "mamma, mamma titta kossan!"
Jag kan inte beskriva min lycka över att få uppleva varje dag med min familj.

Idag har jag stått och sålt på barnloppisen på dotterns förskola och jag fick sålt en del, men framför allt har jag haft SÅ trevligt och roligt. Dagen avslutades med bowling med kollegorna och det var väldigt roligt och trevligt. Sedan gick det inte så bra på bowlingen men det spelar mindre för jag hade så roligt. Nu är jag ganska trött. Det är väl ett av det jobbigaste med cancer är fatiguen. Jag kan bli trött av det minsta lilla och en annan dag blir jag inte alls trött. Det är väl något jag med tiden lär mig att handskas eller så gör jag inte det.

Idag har jag fått höra av flera personer så fina ord, jag kanske inte visar er hur mycket jag uppskattar dessa ord men jag vill att ni ska veta att det värmer i mitt hjärta. Ni vet vilka ni är!

Nu orkar jag inte skriva mer, det kommer mer när energin är tillbaka.

FUCK CANCER!