En bra dag!

Alla dagar är verkligen olika, ibland är jag så pigg så jag nästan glömmer bort hur sjuk samt vilken jädrans kamp jag genom gick för 1,5 år sedan. Sedan kommer dagar som igår och bara påminner mig om vad jag har varit igenom. Hualigen vad trött man kan vara. 

Var jag inlagd på sjukhuset för att jag fått infektion i stämbanden och luftröret vilket gav mig andningsbesvär, är nu äntligen tillbaka och ska börja träningen inför Göteborgs varvet 17 maj.

Idag har jag haft en bra dag, ligger i fas med mitt skolarbete, inhandlat min födelsedagspresent till ett av mina älskade syskonbarn. Tittar på Helt sjukt och känner igen mig i det mesta som Oldsberg berättar. Jag blir bara mer övertygad om att jag ska gå vidare till patientnämnden, allt för att inte någon annan ska behöva drabbas av samma bemötande och utredning som jag fick. Jag blir så förbannad att de formligen hotade mig till livet i cirka fem månaders tid och att jag fick tvinga mig till en operation för att ta bort lymfkörteln som "bara" var en infektion efter att jag varit förkyld. Men hallo det är väl inte bara en infektion om den växer hela tiden. Jag kan fortfarande förundras över att om man inte kan läsa ett röntgen svar, att man istället för att konsultera en kollega ger beskedet det är ingen cancer. Jag tycker det är märkligt att en annan läkare på samma bilder kan se metastaser på båda sidor om halsen och en tumör bakom näsan. Hade jag inte tvingat dem att operera bort lymfkörteln så hade jag inte suttit här idag.

Fyra år!

Det är ett tag sedan jag skrev. Mycket har hänt sedan sist. Familjen utökades med lillasyster Sigrid för nio månader sedan. Helt fantastiskt att vi berikades med henne trots allt vi varit med om. 

Imorgon är det dags för okulär besiktning vad som sker då är att förutom att känna på halsen så tittar de med ett fiberskåp ner i näsan. Vet inte ärligt vilket som är obehagligast bedövningssprayen eller slangen de för ner i näsan. Efter att ha tänkt efter är det bedövningen som är värst.  Då maken är sjuk så följer min underbara lillasyster med som support. 

Vad har mer hänt... Vi fick låta vår trogna älskade Leo (ridgeback) flygga till de sälla jaktmarkerna dagen innan min födelsedag. Som Hildur säger nu är han Gabriels hund och en dag så är vi alla tillsammans igen. 

Vi är mitt uppe i bygglovsansökan för att bygga vårt drömhus :-) det är en spännande resa som går parallellet med min andra resa. Den om hur jag ska lära mig leva med den nya Marjo som kom efter cancern. Hon med ångestproblematik, deprission, matbekymmer. 

FUCK CANCER!

Ikväll tittar jag på galan tillsammans mot cancer och gråter. Jag tänker på alla som kämpar och på de förlorat kampen mot denna jäkla sjukdom, som invaderar våra kroppar utan tillåtelse. FUCK CANCER!

På fredag är det dags för en nytt återbesök och jag kan säga att jag är orolig för att få beskedet att cancern åter har invaderat min kropp. Jag kan säga det att om det skulle vara så tänker inte jag ge upp så lätt, vi har slagits tidigare så jag är beredd för en ny strid. Senaste MR undersökningen visade att allt var borta så NEJ jag har inte fått cancern igen.

Det går inte en dag utan att jag blir påmind på något sätt om min sjukdom som invaderade min kropp för 16 månader sen. För ett år sedan låg jag inne på avd 54 och orkade bara gå på strålningen samt få min cytostatika. När min familj kom på besök så orkade jag vara vaken men så fort de gått så somnade jag. Trötthet var pga behandlingen samt cancern, jag lider fortfarande av trötthet men absolut inte i den bemärkelse som då. 

Idag så lyssnade jag på radio och en av programledarna sa då att hon varje dag har dödsångest och jag blev irriterad på henne och sa till min make att hon lider av ängslan över att dö, inte av dödsångest. Har man upplevt dödsångest så vet man skillnad på det och ängslan. Jag vet vad jag skriver om för jag har upplevt ren och skär DÖDSÅNGEST!!

På återseende!

Min cancer resa!

Idag är det ett år sedan min kamp mot cancern började. Förra året satt jag på en fyra sal på avd 54 på Sahlgrenska och hade fått min cvk och fått den första behandlingen med cytostatika. Så liten jag kände mig då. Idag så förbereder jag mig för tjejmilen och har börjat studera samt börjat jobba, det känns ganska overkligt. Jag har en hel resväska knökfull med erfarenhet som jag ska sortera och packetera för att kunna använda i min roll som sjuksköterska. Cancern tog ett år av mitt och min familjs liv men den ska baske mig inte få ta resten av mitt liv, Fuck you cancer!

Andra ok stämpeln i min Fuck Cancer bok!

Idag så har jag varit på i Göteborg på åter besök på onkologmottagningen och jag fick min andra ok stämpel i min Fuck Cancer bok. Det andra glada beskedet som jag fick var att jag inte behövde ta fler fragmin (blodförtunnande) sprutor :-) Dessa tog jag pga blodproppen jag fick i november.

Var även förbi hos bästa Ung Cancers kontor och lämnade 145 st armband, de var i full gång att göra iordning inför Almedalsveckan, där de ska lansera den nya kampanjen Kolla pungen!

Idag är det exakt sju månader sedan jag gjorde min sista strålbehandling! Tjohoo jag känner att jag borde köpa mig en present idag, typ en symaskin. Jag har börjat sy kläder till mig och min dotter än så länge.

Ha nu en bra helg alla glada läsare.

Lördag och söndag

Igår (läs fredag) var vi och uppvaktade lillebrors fästmö som tog studenten. Kanon väder i Lerum och glada studenter. Vi åt gott och hade det trevligt. 

Vi hade sådann tur att vi hann hem innan lilltjejen kräktes, hej magsjuka men välkommen var du inte. Är så glad att hon inte kräktes hemma hos brosans tjej. Vi sov si så där inatt och har idag njutit av det fina vädret samt planterat vinbärsbuskar.  Imorgon far jag tillbaka till affären och köper fler bärbuskar, svart vinbär och hallon har maken önskat sig.

Idag fortsatte trädgårdspysslandet med plantering av svartvinbär och hallon. Vädret har inte varit lika bra som igår men uppehåll.

Imorgon får jag vara hemma med liten sjuk tjej, hon har inte i skrivande stund kräkts på tjugofyra timmar. Som det ser ut så kommer vi kunna gå på förskolans sommarfest på tisdag em.

Jag kan ibland sitta på min altan och bara njuta av att få uppleva denna sommaren.

Kram.

Onsdag

Idag så tänker jag tillbaka till den dagen när jag fick mitt cancer besked. På hur jag dagen efter åkte till Fonus och hämtade Vita arket för att maken skulle slippa sitta med detta om nu det värsta skulle hända. Jag hade inte i min vildaste fantasi tro att jag 34 år gammal sitta och planera min egna begravning.

Idag skiner solen och jag har köpt nya skor till min dotter, vilket jag trodde att jag inte skulle få göra fler gånger i höstas. Tänka att en så liten grej som att köpa skor till ens barn, kunna leka med henne eller att så frön med henne får en helt annan innebörd.

Har idag varit och hälsat på en liten tjej på sjukhuset som är sjuk och lämnat en kanin till henne från min dotter. Jag hoppas att hon snart är frisk och får åka hem och leka.